Flashback Florida…….

Hej Fina Ni!

Dagarna flyter ihop lite. Vi är mitt uppe i de mest intensiva repetitionsdagarna inför turnén. Helt galet intensivt, men det ger resultat. Övning ger färdighet, och det stämmer ju verkligen. Vi kör på i ullstrumporna, kan man lätt säga. Vi är ett gäng tjejer som ska följa med Peg Parnevik på sin första turné. Det är stort för oss alla. Peg har aldrig varit med om en turné förut. Faktum är att Peg inte har varit med om någonting av det vi gör nu. Sjunga på tv, framför tusentals av människor, med stora band, i studio…. alltså hon bara ÄGER!! Det är en tjej med skinn på näsan och hon kommer att övervinna alla sina rädslor och gå ut där och njuta av den härliga musik som hon skapar. Det är en ynnest att få vara med i den processen. För det händer något magiskt när vi tre, Erik Lewander, Peg och jag hamnar i samma rum. Vi har funnit en känsla tillsammans och vi har så sjukt kul ihop när vi skriver musik. Peg skriver helt makalöst bra texter och jag får koncentrera mig på melodier med Erik. Sen tar Erik det tyngsta lasset när han producerar upp låtarna. Men vi, som team, har hittat något jag har letat efter länge. En ren glädje är det, att skapa musik med dessa två. Åh, jag kan inte beskriva hur glad jag blir varje gång vi är tillsammans i studion. Man vet verkligen aldrig vad för typ av låt vi kommer att ha att lyssna på i slutet av dagen, men en sak är säker… det finns alltid en låt. Den första vi skrev var ” Ain’t No Saint”.  Jag berättar mer om hur det gick till när vi skrev den imorgon. Jag är galet trött och måste sova lite. Vi ska ända repa hela dagen imorgon med. Ser fram emot det. Ser ännu mer fram emot att få komma ut och spela och sjunga för alla Pegs fans där ute i landet. Snart kommer vi……….

Sov sött och var rädda om varandra.

Olivia Newton John
 

Resan början här och nu……

God Morgon, Världen!

Idag har jag tagit ytterligare ett beslut i mitt liv. Jag börjar blogga igen. Jo, det är sant. Det har legat på is i några år. Anledningen är väl först och främst mina två döttrar. Har inte haft varken tid, lust eller ork. Nu har det gått ett par år, de är lite större och vårt liv ser annorlunda ut nu. Mina fingrar och min hjärna har behov av att skriva av sig. Så jag har bestämt mig för att finnas på ett forum där likasinnade håller till. Vi som har barn, vi som stressar genom vardagen och försöker finna sätt att få saker och ting att fungera. Jag har två döttrar, 3.5 och 4.5. En man som, självklart, är världens bästa ( enligt mig) ! Vi jobbar alltid på att få ihop vardagen och på något sätt så lyckas man ju alltid. Som den kreativa person jag är så har jag lite svårt med organisation dock. Just nu, när det är otroligt mycket som händer i mitt liv, så lever jag med en stor fet kalender och utan den är jag LOST!!! Speaking of kalender….. tiden är knapp! Jag måste iväg och beta av ett par saker. Börjar med sjukgymnastik, då min kropp börjar ge vika efter alla barnaår plus kanske lite för mycket stress. Lite tecken på både karpaltunnelsyndrom och begynnande reumatism. Det ni….. 41 år gammal. Känn på den! Min kropp skriker efter mig och den ska strax få lite mer uppmärksamhet. Sen är det in i studion med unga fröken Peg Parnevik, för att sjunga klart en av de nya låtar hon ska spela för er i sommar. Vi ska ut på en lång sommarturné tillsammans. Kommer vara allt från körsångerska, chaufför till röstcoach. Ska bli grymt kul! Det enda negativa är att jag är utan min familj mer än jag någonsin har varit. Vi löser det så gott vi kan. Nu är det hopp i kläder och ge sig ut.

Först ska jag bara andas. Långa, djupa och många andetag.

Ha en härlig dag!

FEET